Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lars Rydner - Magistern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
röda kinder, himmelsblå ögon och lingult hår,
så mycket mera sällsam som presten och
prest-frun, flickans föräldrar, båda voro barn af
slätten och af den der vanliga typen.
Hvar hade han förr sett Esthers svarta,
tindrande ögon? Magistern lät alla kända ansigten
passera revy för sin själs ögon, men han var ej
i stånd att erinra sig hvar och när samma svarta
diamanter glänst honom till mötes. De hade gått
en stund sida vid sida, intagna af den
bekym-merslösa ro, slättlandskapet ingaf. Så fick
magistern syn på en blåklint i rågen; han rusade
fram och bröt blomman.
*Hvad pappa skulle blifvit ond, om han sett
er så rasa i sitt rågfält?^
Magistern bad att få fästa ett blått
blom-hufvud som brosch vid hennes hals.
>Kommer aldrig i fråga, kan sjelfr, svarade
flickan och fäste blomman i sitt hvita klädningslif.
»Men se här», fortsatte hon och bröt en
rödklint, iskall ni få en gengåfva, den blommans
färg ^passar för er».
Och hon fäste blomman i knapphålet.
»Ni är en1 så underlig flicka, fröken Esther,
så olik dem i staden.:-
»Sista gången jag var i staden väckte jag
också skandal. Det kom till pappas öron, och
nu är det slut med stadsresorna.»
>Såå, var det stor skandal?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
