Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lars Rydner - Magistern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IÖ2
hvem det var — den långe helige nationskamraten
naturligtvis.
Nej, bort ögonblickligen! Han ville rycka
i kragen belackaren, som rifvit sönder hans
kärlekssaga, och hans blickar föllo ofrivilligt på
tattarens knif med trollrunorna, hvilken hängde
på väggen ....
Närmaste torpare var villig att köra, och i
den ljumma halfmörka sommarnatten lemnade
»magistern» utan att till någon säga farväl den
lilla slättbyn. Vagnen rullade fram på landsvägen,
mellan de båda åkande yttrades ej ett ord, och
från den sofvande slätten hördes ej ett ljud.
Plötsligen stannade hästen och kunde ej förmås
att gå fram. Torparen steg af vagnen för att
se efter, hvad som fattades.
»Det är Tattar-Henrik, som håller här med
sin kärra*, hviskade torparen.
»Henrik, kryp fram, jag vill tala med dig!»
ropade magistern.
»Att magistern är ute och reser så dags»,
svarade tattaren, som kommit bort till vagnen.
»Ja, jag reser och kommer aldrig mer igen,
se här får du din knif tillbaka, nu kan du sticka
och mörda för mig, bäst du gitter. Vi ses väl
nog inte mer. God natt med dig, Tattar-Henrik b
Tattaren vidrörde sakta studentens arm och
hviskade: >Jag skulle gerna vilja tala ett par ord
med magistern. Det angår något som bestämdt
intresserar magistern,?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
