Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Emil Kléen: Vid lifvets gräns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
riktigt kunna få ur tankarne (ser skarpt på henne) —
medgif detl (Hon böjer lätt på hufvudet) Och när allt
kommer omkring, har du ju pä ditt sätt rätt. En
död institution, som hvarken gjort mig godt eller
ondt, och en lefvande människa, som låtit mig
genomgå hela smärtans och sällhetens mysterium 1
— Eva, lös upp ditt hår, som du brukade göra
förr tiden, och sätt dig här bredvid mig
Närmare, närmare 1 (Han lutar hufvudet mot hennes barm;
hon böjer sig ned och kysser honom) Eva, i den kyssen
dog sista återstoden af min själ. Nå godt, jag
har likväl i fem långa år längtat efter det
ögonblicket. — Eva!
FRUN:
Ja, gossen, hvad vill du?
STÅLSKÖLD (drömmande):
»Gossen», säger du alldeles som för många,
många år sedan (Beslutsamt) Där i min skrif-
bordslåda, till höger, ligger testamentet I Gör med
det hvad du vill. Jag skall i morgon skicka efter
en advokat och få skrifvet ett nytt.
FRUN (häftigt):
Är det sant?
STÅLSKÖLD (som förut):
Här har du nyckeln. Du får vrida om låset
två gånger, innan det öppnar sig. (Sträcker upp
handen och trycker på en ringklocka.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
