Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Falstaff, fakir: Sättet att sluta romaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De tre pretendenterna hoppade efter för att
rädda den olyckliga, — men ack 1 De störtade
rakt på en svärdrisks spjut, genomborrades, och
följde det förskrämda vidundret ned på hans färd
det omätliga djupet uppspetade som smultron.
Stormen röt.
— Elden är mycket lös! utropade
grönsaks-månglaren Thomson.
Men drabbad af en åskvigg störtade han liflös
till marken.
Det var tyvärr alltför sant: elden hade
utbrutit i gunrummet, och nådde redan nakterhuset.
Stormen röt.
Lord Finkeij ock utgaf hastigt ett utrop af
förtviflan — han hade trampat.fel och fallit ned i
maskinrummet, der han nu söndermaldes af de
väldiga hjulen.
— Ångpannan springeri hviskade fjerde
maskinisten.
I detsamma sprang hon
Det gör detsamma, ropade
skeppstimmermannen, ty vi äro längesedan läckl Vattnet står
åtta fot öfver pari.
Stormen tjöt.
En skräll — en knall — elden hade nått
krutdurken — fartyget flög i luften, medförande
besättning och passagerare — — —
Efter en stund syntes ett hufvud öfver
vattenytan. — Det var kaptenen, som, med tänderna
fasthållande sig i stormasten, med högra handen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
