- Project Runeberg -  Lunds Stifts Herdaminne / Fjerde delen /
195

(1854-1858) [MARC] Author: Severin Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

195 ;

kan hwardera borde utse twå redlige och opartiske män att
uppgöra saken; man hade trott att han genom herr Blasius, då
denne war i Stockholm, ”med flit vigilerat om någon hugnelig
resolution i saken,” men någon sådan hade icke afhörts. 1686
anbefallde K. M. generalguvernören att ”låta änckian för sig
komma och höra hwad hon har at seya” och att ”hjelpa
prästen uthi det som uthan intrång uthi änckians rätt skie kan.”
6. Salomon Casperson Bunthénprestwigdes 16/4
1665 till medhjelpare härstädes och blef pastor 1668. Kontrakt
mellan honom och företrädaren uppgjordes 7/11 s. å. Majoren
Ludwig Trail på Bläsinge klagade 1682, att Bunthén 1. ej
welat taga hans folk till skrift, 2. ej utlyste kommunion eller
först och sist messa, utan lät klockaren utropa det, sedan de
fleste utgått ur kyrkan, 3. icke uppläste K. M:s och
generalguvernörens kungörelser, 4. icke höll predikan i rättan tid, utan
sista predikan först kl. 2 e. m., 5. höll endast en predikan på
högtids- och bönedagar, 6. plägade gå ut ur kyrkan, då
församlingen föll på knä att göra sin bön, och 7. aldrig bad
särskildt för majoren, hwilket förmentes ske derföre att han war
swensk och icke skånsk adelsman. Isynnerhet 3:dje och 7:de
punkterna syntes wara beswärande för B. Han genmälte 1. att
majorens tjenare ej kunnat admitteras till nattwardsgång, då
de icke presterat lagligt bewis och ej inställt sig på lördagen,
då absolutionen plägade ske, 2. att det icke war brukligt att
från predikstolen utlysa gudstjensten, utom när ändring af den
wanliga tiden skedde, 3. att han med sin själsed kunde bedyra
sig aldrig hafwa förgätit att publicera K. M:s eller
generalguvernörens nådigste ordres, 4. att dröjsmål med gudstjensten
endast inträffat med anledning af ”wiktigheder, som i Embetet
förekomma,” och att ”hela sabbaten af Gud och Konungen wore
förordnat til gudstjenst,” och ej till werdslige sysslor,
timmerkörslor, höstarbete o. s. w., såsom skedde på Bläsinge, 5. att
det komme biskopen och icke majoren till att injungera flera
predikningars hållande, 6. att det ej tillhörde presten att spörja
åhörarne om lof att gå ut ur kyrkan, ”ty det hörer
Skolepojkar till. Elliest hade de förgiäfwes det nampn at kallas
kyrckioherdar; herden plägar ju at leda sina fåår uth och in;” 7. att

han bedt för majoren, så wäl som för andra församlingens
13*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:10:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lundsh/4/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free