- Project Runeberg -  Lunds Stifts Herdaminne / Fjerde delen /
240

(1854-1858) [MARC] Author: Severin Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

240

alterera emoot en ährlig prästman, den Welb. Fruen samt med
des Sal. Herre genom ordentlig och sjelfbehaglig vocation
transporterat från goda wilkohr uhr fäderneslandet till en
fiärran belägen orth, oförmodelige anstöter at mötha, som
och at på löös grund angifwa in publico ens person genom
offentligit angifwande, hälst uthi en främmande Sack, som
drager sit ursprung af sammansanckat bagatellie och haats wärck,
utan warit tijdh nog, at förlusta sig uthi min skada, när tidhen
och laglig Process uthwijst materien wara sanningen likmätig,
som jag och bort omolesterat njuta den respiration, at genom
Lag-conform adsistence kunna revancera uthi hwad en sådan
blaspheme Tunga mig accomoderat, men at Welb. Fruen låtit
sig tyckia sakens effective pårörande något för länge
protraheras, röjer en begärlighet till min olycka” m. m. Skolkollegan
i Helsingborg Ennert Ebbesson, sedan pastor i Brunnby,
betygade ”wid sin salighets Gud,” att de wid fästningsöhlet
närwarande främmande icke beswärat sig öfwer herr Abrahams
importunitet; han wisste intet af att denne ”frydet sig over
deres valedicerande, emedan deras civilitet och höflighet in
conventu war mycket berömmelig;” han mindes icke, att h:r
Abraham begynt ”bruka onyttighet” mot Nils Olsson, ejheller att
denne ”med slag öfwerflödeligen accommoderat h:r A. och fast
som ett barn haft honom under sina händer, och holdis det
derföre owist at wara;” han försäkrade att h:r A. icke
kastat sin rock på golfwet och spottat på den, utan hade han,
anmodad att qwarstanna öfwer natten, aftagit rocken och lagt den
på en bänk; slutligen utropar h:r Ennert; ”o du gyllene
Sanhet, hwor est du henflöien? skall dock lögn och swig dit säde
besiddia!?” Rådmannen A. Thomæson wittnade, att, så länge
han war i compagniet, ställde herr Abraham sig höfligt, och
handskmakaren intygade, att h:r A. sagt engelskan wara ”ett
afskum för andre språck, men fransösk och italiansk Sproch war
at achte;” han hade tagit detta för skämt och icke swarat derpå,
utan ”mycket mere glædiat sig af h:r A:s selskab.” Kyrkoh.
Gripzell i Höja betygade, att denne så wäl som de andra
gästerna wid julgillet ställt sig skickeligen. Man finner icke att
h:r Abraham för sitt lindrigast sagdt oförsigtiga beteende wid
fästningsöhlet fått någon warning eller förmaning af sina för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:10:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lundsh/4/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free