- Project Runeberg -  Lunds Stifts Herdaminne / Fjerde delen /
264

(1854-1858) [MARC] Author: Severin Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

264

kunde ej anskaffas; i Grefwie hade i anledning deraf och för
pestens skull jorden icke blifwit skött. W. wäckte missnöje mot
sig genom godtyckligt förfarande wid wärfningen 1717.
Häradshöfding N. Langelius förfrågade sig i konsistorium s. å.,
huruwida man såsom blasphemi borde anse qwartermästaren
Johan Rudolf Bruces, korporalen Johan Hwalings och
ryttaren Håkan Lustigs uttryck, hwilka ”kallat prosten Warbergh för
Gud Fader, Pähl smed för Guds Son och kröpplingen i Ölöf
för den helige ande.” Konsistorium swarade, att det ”wore
fuller mycket wanwördeliga, styggeliga och öfwerdådeliga
ordasätt, men att, då deras förklaringar gåfwe wid handen, att de
liknelsewis och efter der å orten någon oförswarlig wahnlighet
att tala, till sådane grofwe och wederstyggelige expressioner
kommit, utan ogudaktigt uppsåt att Gud försmäda, utan för att
hämnas den prejudice, som dem genom probstens förwållande
wederfarits wid wärfningen och förevita bönderna deras alltför
stora förtröstan till probstens myndighet, kunde de icke anses
skyldige till blasphemi; dock borde deras tal anses
wanwyrdeligt, wederstyggeligt och straffwärdigt, enär hwarje christen bör
hafwa största ömhet och wyrdnat för den heliga treenigheten”
o. s. w. W. blef s. å. anklagad och häktad med anledning af
en högmålsprocess. Han hade nemligen dels låtit nägra
drängar rymma till Danmark för att undgå utskrifning, dels ock,
under det danskarna woro i landet, sålt wed till Köpenhamn.
Han päåstod wäl att han ej wisste hwart weden blifwit förd,
men ”Skepparkrokarna,” som transporterat den, intygade att de
sagt för honom, att de icke kunde för danska flottan, som låg i
sundet, framkomma till Malmö, hwarpå han bedt dem föra
weden hwart som helst och dit, der bäst betalning erhölls; de
hade ock wid hemkomsten berättat, att weden blifwit försåld i
Köpenhamn. W. dömdes af krigsrätten att mista lif, ära och
gods, men fick nåd på högre ort. Emedlertid utbröt
kontraktifternas missnöje med Warbergh i full låga, och de begärde
1719 att få en annan prost med oberyktadt namn.
Konsistorium försökte att tillwägabringa förlikning, men W. fanns länge
obenägen dertill och ”fordrade oculum pro oculo likasom de
phariseer, då han heldre borde observera Matth. 5: 25, 39, 44.
och Luc. 17: 3, 4.” 1721 blefwo de ändtligen förlikte, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:10:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lundsh/4/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free