- Project Runeberg -  Lunds Stifts Herdaminne / Fjerde delen /
304

(1854-1858) [MARC] Author: Severin Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

304

deraf warit halt i all sin återstående lifstid; men brefwet, som
han medförde, hade han uppätit så snart han märkte
danskarnas annalkande. Huruwida dessa berättelser äro historiska,
må lämnas derhän. Sjelf yttrar han i ett bland domkapitlets
handlingar förwaradt bref af år 1736, att han i sitt tionde år
fått skada i ena foten. Han war 1710 i fråga till Röke
pastorat, kom s. å. på hösten hit som vakansprest, utnämndes 1711
af K. M. till pastor härstädes och installerades 2 sönd. e. Trin.
1712. Denna befordran synes icke hafwa anstått G., ty han
önskade att i stället få Ifwetofta pastorat, eller att byta med
stadskomministern Electrin i Malmö. Wid prostvisitation 1733
war det enligt protokollet ”en glädje att höra huru wäl
församlingen kunde läsa.” S. å. anmälde Gärs härads
presterskap ”en oanständig handel, som pastoren i Önestad ingådt med
några ståndspersoner angående hans prästeaccidentier,” och
anhöllo att ifrågawarande kontrakt måtte upphäfwas och G.
tillbörligen näpsas för sitt ofog. Prosten i Ö. Göinge härad
(dit Önestad då räknades) måste förklara sig, hwarföre han
icke anmält saken. Gemzæus försäkrade sig hafwa warit
okunnig om att sådana accorder woro förbjudna och uppgaf sig
hafwa för 200 daler upplåtit högtidsoffren och andra offer
åt kronobefallningsmannen Pihlman, för att öfwertyga honom
om dessa inkomsters ringhet; dock hade P. aldrig stått wid
altaret och uppburit offret. Det ansågs den tiden för
”eftertänkligt” att bortarrendera presträttigheter, emedan derigenom
”tillfälle lätteligen gåfwes wederbörandom att anfäkta
prästernas förmoner,” såsom det heter i ärkebiskop Jöns Steuchs bref
å Cleri Comitialis wägnar 1731. Lunds domkapitel yttrade
sig sammalunda om Gemzæi ofwannämnde kontrakt med
Pihlman, med det utan twifwel riktiga tillägget, att presteståndet
kunde ”genom sådan handel sättjas uti blame.” Redan 1711
hade G. en twist angående presträttigheter, ocb äfwen
sedermera war han wid tinget i och för dylika twister. Årskilliga
inom församlingarna klagade, att prestämbetet sköttes wårdslöst,
och anhöllo att få begagna annan prest såsom skriftefader. Med
anledning af sådana klagomål insände G. 1736 till
domkapitlet ett predikokoncept, hwilket förwaras bland domkapitlets
handlingar; mot detsamma befanns intet wara att anmärka. G.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:10:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lundsh/4/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free