Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
13
i Stockholm hos en kapten Schwerin, uppehöll sig 1730 wid
wid Upsala universitet, utnämndes 27/10 1731 till pastor wid
södra skånska rytteriet och prestwigdes 3/4 1732 i Wexjö,
biträdde 1732 och 1733 sin fader, war nådårsprest efter hans
död och biträdde sedan prosten Faxe. 1743 blef han pastor
härstädes och fick s. å. prostetitel. Han klagade 1753
deröfwer att hospitalspresten Gutman höll gudstjenst i hospitalet
på samma tid då högmessa hölls i stadskyrkan, hwilket drog
folket från sistnämnde kyrka och minskade håfpenningarna. Död
10/2 1754. — Gift 11/7 1743 med Ulrika Christina
Poppelman, som sedan war gift med prosten Eberstein i Ystad.
Barn: Helena, f. 1744, d. som barn. — Ewa Christina,
f. 1745, d. som barn. — Helena, g. m. O. Andersson, past.
i Ystads S. Petri. — Jakobina, f. 1748, d. i späd ålder.
— Charlotta Lowisa, g. m. prosten A. Rönbeck i
Sjörup. — Anna Katrina, f. 1750, d. som barn. — Nils,
f. 1751, d. som löjtnant wid fortifikationen i Finland. —
Ewa Christina, g. m. prosten Törnewall i Tullstorp.
12. Gabriel Näsman, son af en pastor på Mohn
och Ösel samt dess hustru Märta Elisabeth Skragge, hwars
fader Gabriel S. war generalsuperintendent i Riga, föddes
14/4 1714, blef magister i Upsala 1740, pastor på S.
Barthelemy 1743, återkom till fäderneslandet 1752, erhöll
professorsnamn 1755 och blef pastor härstädes s. å., titulär prost
1757 och presiderade wid prestmöte 1762. Han skall hafwa
warit begåfwad med en ypperlig sångröst, men man känner ej
hurudana hans presterliga gåfwor för öfrigt warit. Under
sitt wistande i nya werlden skall han hafwa lärt underliga
seder, t. ex. att äta grodor. Han begärde att få begagna en
tomt, hwilken kyrkoherdarna i staden förut brukat och deraf
haft ej blott grönsaker och frukt för eget behof, utan ock en
inkomst af 70 daler, men borgmästaren Schultén förklarade
att tomten, som tillhörde staden, endast af wälwilja för förra
prosten blifwit honom lämnad, samt bad att N. ”behagade icke
dermed öka sin omtanka.” Död 21/2 1777. — Gift 1. m.
Margreta Rambo, f. i Pennsylvanien 1726, d. 1768. 2.
13/12 1771 m. Boel Katrina Stuberius, f. 1745 och efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
