Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
terat pro gradu nde virtute boni viri & boni civis.»
För hans vackra kunskaper tilldömdes honom af philos.
faculteten dess dubbla stipendium, en utmärkelse, som
måhända motsvarat värdigheten af »ultimus» vid
promotionen. Utsedd af prof. Ausius till informator åt
hans söner, hvilka Hahn således någon tid handledde,
lemnade han denna befattning redan sjelfva
promotionsåret då han utnämndes till phil. lector och
professor vid Lunds gymnasium samt år 1663 till
canonicus vid capitlet derstädes, i hvilken sistnämnde
egenskap han disponerade 30 prebenden med en
inkomst af 510 daler 40 öre. Vid 30 års ålder
således befordrad till en god utkomst, sökte han på
allt sätt göra sig förtjent af sin lycka *) och blef,
*) Vid samma tid, som han utnämndes till gymnasiilector,
bade han af biskop Vinstrup varit recommenderad till
kyrkoherde i Glimåkra af Göinge härad. Den mäktige prelaten
tyckes hafva hellre sett honom befordrad till pastor på
landet än till lärare i capitelstaden. Mähända har professor
Hahn varit biskopen i vägen, der dennes despotiska lynne
velat regera alltför egenmäktigt. Någon »genstörtighet mot
ephorus framlyser i Hahns beteende vid en
examen med
Lunds gymnasiiungdom. I ett bref till general-guvernören,
grefve G. O. Stenbock, dateradt d. 23 April 1663 skrifver
1. Högv. att han måst »temligen tilltala och corrigera
honom för någre irringar uti informationens, men medgifver
dock att alla förmedelst samma examen fått en högre
mening om magister IIahns erudition och dugtighet än de
tillförene haft hade», ty då biskopen »för ungdomens skull, att
den desto bättre måtte informeras, och för hans egen skull
att gifva honom anledning till att utlåta sin crudition, af
en god intention exercerat honom med objectionibus &
instantiis, hvartill han visste väl att svara, hade han dock
blifvit något otålmodig och bemött biskopen med ett sådant
svar, som aldrig tillföreue honom vederfarits, nemligen med
Jaja, Jaja! såsom man plägar svara, när man någons
påminnelser litet eller intet aktar» o. s. v.
Lunds Univ. Hist. I.
11 }
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
