- Project Runeberg -  Lunds universitets historia /
261

(1859) Author: Paul Ahnfelt - Tema: Universities
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

261
sig särdeles med händerna. Dervid gingo Wildskytt
och Balthazar sin väg, och när de nu voro komne
på gatan, kommer Johan Petersson utspringandes
genom boddörren och ropar: kom här, kom här du
hundsfott, och vid de nu se sig tillbaka, upplåter
han sina byxor, kröker sig och visar dem
oförskämligen sin r.. . .» Studiosus Claudius Wildskytt
aflemnade derefter sin berättelse, som fullkomligen
ofverensstämde med Boeths. Academiæ pedellen Petrus
Dunæus afhördes slutligen och refererade som följer:
att när han kommit till Johan Petersson och sagt
honom sitt ärende, frågade Johan, hvad Severin
Nilsson vore för en, antingen student eller
stadsjunker, hvartill Dunæus sade: han är en student,
hvartill Johan svarade: såh! skall studenterna hafva
en dräng bakefter sig? Komma de oftare igen i
min gata och slå i luckor och vinduer, skall jag
skjuta en för hufvudet.» Hvad dom Johan
Petersson fick, upplysa ej protocollerne, något som ganska
ofta är fallet vid sådana processer, hvilka förmodligen
ej sällan blifvit nedlagde eller förlikte.
Ransakningarne äro emellertid, som läsaren benäget torde finna,
lika grundlige som med den ärligaste cynism utförde.
Förf. beklagar att hans forskningar i academiens
häfder för denna period varit så litet gifvande, men
hoppas att läsaren ej skall misstycka ett redligt
bemödande att lägga i dagen utan smink och
förgyllning hvad som i de dagarne sysselsatt patres
conscripti, af hvilka blott ganska få synas upphöjde
öfver sin befattning med nästan idel småsa ker. »Totus
in hoc sum tyckes hafva varit de flestes
oförgripliga valspråk, och ho kan då förundra sig öfver
deras varma och outtröttliga nit i handläggningen af
frågor sådane som t. ex. den der förekommer i prot.
för den 8 Nov. 1671, således mot slutet af Hjorts

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:11:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lununihi/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free