- Project Runeberg -  Lunds universitets historia /
276

(1859) Author: Paul Ahnfelt - Tema: Universities
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

276
de sig detta behaga att 2 af cons. skulle
committeras att debattera denna sak, men D:r B. förbehöll
sig att han här icke vidare måtte åläggas att
skriftligen svara, utan om något nytt vidare mot honom
skulle förekomma, ginge han rakt till Stockholm.
Prof. H.: ja dit må han gå ju förr desto hellre,
men komme han såsom en professor derifrån tillbaka,
så ville han (Hyltenius) gifva något till både honom
och de fattiga.»
Huru affären »stipulata manu» uppgjordes, visar
Duréels ofvanintagne bref, men att oenigheten mellan
H. och B. alltjemt fortsattes, det synes vid många
tillfällen, såsom t. ex. då en prorector skulle utses
med anledning af Baggers förfall, som »för kroppens
svaghet och skröplighet skull ej kunde sustinera vices
rectoris», och H. gjorde sådane inkast mot »B:s
respect och värdighet», att consist. gick honom förbi
och i stället utvalde D:r Rostius, som dock tillhörde
en lägre facultet. Hos B. vore »alltför mycken
sjelfsvåldighet och likasom studentekättja, att man
kunde uppdraga honom en sådan vicariat». Vid ett
annat tillfälle »svor H. vid lif och salighet, att det
var toti senatui academico en skymf- och vanhederlig
sak att en sådan lösaktig person som D:r Beckman
skulle sitta och döma öfver ärbare menniskors
välfärd. Hade han dock hvarken gudsfruktan,
samvettighet eller sky för konungens bud och befallningar.»
I alla sina »sententier och domslut» har H.
varit särdeles sträng, hård och oblidkelig. Turbulenta
studenter och acad. handtverkare höll han mycket
strängt efter. »Qui non habet in bonis, luet corpore»
var hans vanliga ord, när fråga var om leuteration
af penningeböter för fattige delinquenter. Sin egen
bror, en orolig vild student, skonade han ej när
denne var invecklad i bullersamma historier eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:11:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lununihi/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free