Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
363
går igenom många prott. under prof. Sacks rectorat,
hvarföre ett och annat fragment af denna
undersökning här torde försvara sin plats. Rotenhamn hade
en gång på kyrkogården af v. Saur, när aftonsången
var ute, blifvit kallad Lichtfuchs i Olai Montani,
Jöns Frisebecks och Simon Wodes närvaro, hvilka
alla logo deråt.» Med anledning deraf utmanade
Rotenhamn sin kamrat på värja, »sägandes i sin
zedel: du äst nog så blöthjertad, att du icke törs
möta mig, utan går hellre på fäkteskolan och fuchsar.»
Morgonen derpå, när v. Saur ville gå till biskopen
och kom på kyrkogården, fick Rotenhamn se honom
och sade: se der kommer han, drog strax värjan ut,
då v. Saur äfven drog ut sin värja för att försvara
sig, men då kom någon emellan och förskingrade
dem, så att de ej fingo slåss mer än några få slag.
En half timma derefter, då v. Saur gick på
fäkteboden att der hafva sina exercitier, stod Rotenhamn
i gången och sporde hvad v. Saur ville honom och
hvarföre han blasmerade den honom intet förnär gjort
hade. Då låtsade v. Saur han ville slå honom på
örat, då Rotenhamn strax frågade, om han tordes
draga sin värja, ty då kunde de mötas klockan 4
vid vallen. Då svarade Saur nej och sade, om han
ville honom något, kunde de gå litet fram bättre
och slåss med händerna, hvarmed Rotenhamn strax
öfvergaf sin kårde (värja) och dref honom omkring
på kyrkogården, slåendes honom både på hufvudet
och kroppen, och ändtligen kastandes honom på
muren, så att han deraf blef sårad; hvilket allt
skedde på ljusa dagen. Sedan skildes de át och
Rotenhamn tog upp en zedel ur byxesäcken och
visade de kringstående, sägandes: trots han törs draga
sin värja, den fuchssvansaren! Emellertid skyndade
Saur så blodig han var till dansemästaren, och bad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
