- Project Runeberg -  Lunds universitets historia /
388

(1859) Author: Paul Ahnfelt - Tema: Universities
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

388
grammate till processen. Men att invitera dem med
spirorna eller till convivium, finner cons. sig intet
befogadt af constitt.» Anledningen till detta beslut
var säkert den att, som läsaren erinrar sig,
borgmästare och råd egenmäktigt ingripit på acad.
jurisdictionens område. Otvifvelaktigt har magistraten
känt sig inquieterad och toucherad» deraf att
pedellerna J. Harbou och P. Dunæus nu kommit »utan
spiror» att invitera till den acad. högtidligheten.
Elfvedalius har presiderat för 7 disputt., af
hvilka den första, ventilerad i Mars 1669, är af
historiskt innehåll, men utan historisk kritik och för
öfrigt utan all märkvärdighet. Den är egentligen
blott en afskrift af hvad Livius berättar om Dictator
Romanus, disputationens titel. Måhända är den
författad af resp. Andr. Anander.
Den andra afhandlingen är af den 19 Maj
1669 och kallas »Ethica disputatio de virtute heroica».
Haquinus Spegel är auctor & respondens. Såsom
det första arbetet af denne märkvärdige författare
förtjenar det att något betraktas. Vi stadne vid den
vackra begynnelsen, der det heter: »Genom födelsen
äro vi alla lika, och den ena menniskan som den
andra; genom dygden allena inträder åtskilnad
menniskor emellan. Bort med den prometheiska materien:
deraf bildas hvarken det ädla hjertat eller det lumpna.
Det är anden som gör menniskan och dygden som
gör anden: till dennes förträfflighet bidrager lika litet
kroppens skönhet som bördens glans. Väl är minnet
af fädernas ära en slags lysande fackla, hvarigenom
vår hog kan tändas till ädla handlingar, och väl är
yttre fägring någon gång en sporre till inre
fullkomning; men i allmänhet gäller
i allmänhet gäller den regeln, att
menniskan sjelf och genom eget fritt arbete skall
förvärfva sitt värde, hvilket är oberoende af allt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:11:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lununihi/0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free