- Project Runeberg -  Lunds universitets historia /
402

(1859) Author: Paul Ahnfelt - Tema: Universities
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

402
formera den mägtige v. Moltzaus båda äldsta söner,
hvarmed han fortfor till år 1662, då han af prof.
Lagus blef promoverad till phil. doctor och artium
liberal. magister i Greifswald. Sedermera skall han der
hafva egnat flere år åt studerandes enskilta
undervisning och utgifvit åtskilliga disputationer,
hvarigenom han befästat sitt anseende för både
philosophisk och theologisk lärdom. Året efter Lunds
universitets inauguration anlände han, jag vet icke
af hvad anledning, dit, och gjorde der mycket
uppseende förmedelst sin dialektik och vältalighet, enär
han tid efter annan uppträdde som extra opponens
mot academiska afhandlingar, än af theologiskt, än
af philosophiskt innehåll. Detta gjorde att han i
början af år 1670 utnämdes till adjunct i theologien
på förslag af faculteten, och särskilt förordad af
procanzleren D:r Oelreich, i hvars hus han bodde och
till hvars bibliothek och »disk» han hade dagligt
tillträde. Såsom adjunct i theol. faculteten presiderade
han för 15 disputationer, bland hvilka de af honom
sjelf författade alla äro mycket grundliga och gedigna,
vittnande om författarens vidsträckta beläsenhet och
säkra kritiska blick. Särdeles utmärker sig en, »de
mysterio της παλιγγενεσίας s. regenerationis», genom
en lefvande och djup uppfattning af ämnet, mycket
afvikande från den tidens vanligen alltför torra,
andelösa och stelt orthodoxa theologi. I den Lutherska
dogmatiken synes han varit väl bevandrad och med
upprigtig öfvertygelse hemmastadd. Symbolicismens
trånga begränsningar hafva ej bundit hans fria,
forskande och sjelfständiga tanke. I sin polemik mot
papismen å ena sidan och mot sociniansk pelagianism
å den andra, sparar han ej på hvarjehanda sidohugg
åt tidens exclusiva dogmatister. Af något sådant hugg
torde zeloten Josua Schwartz känt sig träffad, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:11:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lununihi/0420.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free