Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
441
gifva sig luft på ett annat fält än ölstugans eller
fäktareskolans.
Sorgligt var dock det afbrott i universitetets lif
och rörelse, som kriget vållade. Nationerna hade
knappt börjat att på de gemensamma studiernas
fredliga väg närma sig hvarandra, förrän krigstrumpeten
skallade och det gamla förvillade nationalhatet fick
nya krafter. Det fordrade lång tid, innan »gemöterna⟫»
åter blefvo försonade och Carl X Gustafs vackra
dröm om en »Academia Carolina conciliatrix» kunde
bli en verklighet. Tyvärr föll hans idé i hårda
händer, efter fredsslutet 1679, då man genom
uniformismens tvångsåtgärder ville framkalla hvad
endast tiden, culturen och ett vaknande skandinaviskt
medvetande mägtade åstadkomma. Så falla ofta stora
framtidsidéer i fuskarehänder, och det blinda nitet
förderfvar, för en lång tid, hvad den sekulariske
mannen tänkt och utkastat såsom frö till en
lyckligare samhällsutveckling. En särskilt olycka för
Lunds universitet var det att det vid denna tidpunkt
skulle förlora Samuel Pufendorf. Illa var det ock
att Bernhard Oelreich icke mera fanns på platsen.
Hade de varit med vid academiens restauration, eller
hade Christian Papke gällt mer än Canutus Hahn,
eller om Andreas Rydelius och Kilian Stobæus
kommit i spetsen för affärerna blott 20 år förrän de i
Lund uppträdde såsom tvenne skapande genier, skulle
väl det academiska väsendet gestaltat sig annorlunda,
gestaltat sig i frihet, organiskt och lugnt
framåtskridande, der det nu intvingades i tunga former och
en trångbröstad mechanism ofta var nära att
förqväfva allt äkta universitetslif. Men vi vilje ej här
anticipera på hvad som tillhör vår Carolinas andra
historiska period. I stället vilje vi
I stället vilje vi ur consistorii
prott. under Baggers sednare rectorat, första hälften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
