Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Ett minne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fången, höll den som i ett skruvstäd. Och nu, flera
år efter, nu sitter den kvar i greppet. George,
jag blir aldrig mera fri. Du sådde så gränslöst
mycket hos mig, att när det nu spirar nästan
kväver det mig. Och nu, låtom oss tala om
affärer –»
George suckade lätt.
»Till att börja med har du, det förstår jag,
icke talat med Annie om att vi råkats –»
George nickade.
»Jag lovade dig ju att tiga», sade han endast.
»Ja. Och det underlättar saken högst
betydligt.»
»Saken?»
»Nå – affären då, vilket du vill. Ser du, jag
känner Annie. Hon är en nolla. Med henne
kommer du ingen vart i livet. Och du med dina
anlag, George! Nej, man har ej rätt att
förkväva dem genom att ösa guld av tankar över en
hustru som ej kan skilja på ädel metall och
mässing. Det är allt för litet affärsmässigt, George.»
»Men Annie är ingen nolla – du känner henne
icke.»
»Jo, George. Nej, ser du! Här måste göras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
