Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Sjöormen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Jo, vet ni vad som inträffat? ’Lucretia’ har
exploderat där nere på sjöbottnen och
dyningarna, sedda på tvären, det är just sjöormen det.
Mr Sanderford vi äro färdiga med ’Lucretia’.
– Nästa båt! Ni har gjort något fel. Det går
nog inte, som ni sade, med bara karbid. Troligtvis
har acetylengasen fått för stort tryck där
nere och av detta exploderat – nej – nästa
båt, mr Sanderford. Men, eftersom vi ändå äro
församlade här, så låt oss sätta fram vin och
cigarrer och tillåt mig berätta om ’den fångade
sjöormen’, en historia som jag läste för någon
tid sedan och som naturligtvis var rena fantasien.
Men nu har den fått sin fulla bekräftelse.»
Och då vinet och cigarrerna voro framsatta
tog sjöministern till orda och berättade:
»Tänk bara», började ministern, »sade mr
Bringley, om man kunde fånga sjöormen – tänk
bara äran och, och, och späcket.
Annat fann icke mr Bringley att tillägga.
Mr Sixten Bringley var hela klubbens skotttavla
för kvickheter av alla slag. Naturen hade
knusslat litet med fosforn, när hon vindlade ihop
hans hjärna – inte allt för mycket, något hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
