- Project Runeberg -  Amerikas hämnd för Lusitania /
XXI. Ur pressen

(1915) [MARC] Author: Otto Witt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
150

XXI.

UR PRESSEN

Nu flög som en stormvind meddelandet om »Amerikas hämnd» över världen, till alla länder på jorden, och mr Sanderfords fotografi prunkade i alla tidningars spalter.

Och så kom det sig, att också till den lilla ön Kingsgate, där gubben Mac Donald bodde med sin gumma och sina bägge inackorderingar Moses och Annie, nådde nyheten.

Ty Mac Donald rodde, när det så passade, över till närmaste stad och hämtade nyheter.

Och nu, ett par dagar efter det lyckade experimentet med »Pius» hemförde gubben Mac Donald ett exemplar av en Londontidning, vari ett synnerligen lyckat porträtt av George
151
Sanderford stod infört, förutom en relation av uppfinningen och dess demonstration.

Lille Moses tog emot honom nere vid båten, när han lade i land.

Gubben var allt fortfarande rent av rörande fäst vid den lille, nu tre år gamle pysen.

Och så följdes de åt upp till stugan. Utanför på en bänk satt Annie. Hon tog emot gossen, och Mac Donald räckte henne tidningen. Annie brukade ibland hava nöje av att titta på dess bilder, men hon läste aldrig ett ord.

Lille Bob fick emellertid nu först fatt på avisan och slog upp den.

Med ens fick pysen syn på något -- han tittade och tittade om och om igen --

Oh så satte han i med ett galltjut:

»Pappa! Pappa!»

Annie slet tidningen ur Bobs händer.

En blick var nog.

Och namnet -- George Sanderford stod det under.

Ett skri, så högt och klingande som från en högspänd silversträng bröt fram över hennes läppar --
152

»George!»

Så hade ej de bägge gamla hört henne uttala det namnet förr och bägge störtade ut ur stugan.

Men vilken förändring hade ej här ute försiggått.

De sågo det strax -- från vanvettets mörker hade Annies själ med ett enda ryck befriat sig -- där stod hon stolt, lycklig och strålande och höll fram tidningen emot dem.

»Min man!» sade hon. »Den bästa man på jorden. Var finnes han -- i Cork -- och var är jag?»

Det blev förklaringar och frågor i oändlighet och först sedan allt detta var undanstökat övergick man till läsningen av tidningsartikeln.

Annie läste, med hög och klar röst:

»Är undervattensbåtens saga all? Ingenjör George Sanderfords uppfinning försökt med glänsande resultat.

Själva uppfinningen är rent löjligt enkel. Den sättes i funktion när hela ångaren fyllts av vatten och verkar då automatiskt. Att börja med slutas då alla dörrar och luckor hermetiskt, sakta och säkert. Hela däcket blir på detta sätt fullständigt tätt. Strax efter detta är gjort,
153
medelst apparater dolda här och där, utlösa dessa apparater förvaringsbomber för kalciumkarbid jämte ett nytt ämne ancerit, och i beröring med vattnet danar karbiden nu den bekanta acetylengasen. Man har alltså gjort en primitiv undervattensbåt av ångaren, och verkan blir analog. Genom ett rörsystem bildas av varje hytt, rum, korridor, sal en gasklocka, varutur vattnet undantränges genom en öppning vid golvet, men varest tak och väggar äro täta. Följden blir, att så snart gasen undanträngt vattnet stiger ångaren just efter samma princip, som undervattensbåten höjer sig -- men så mycket säkrare då acetylengasen är lättare än luften. På det att icke en undervattensbåt, om den vill hindra en ångares räddning genom ombordstigning av manskap skall kunna förstöra anordningen, är denna icke koncentrerad till en enda stor apparat, utan i varje avdelning finnes en mindre sådan. Men då undervattensbåtarnas angrepp ju icke riktas mot människor utan mot skepp, är det högst troligt, att det dilemma i vilket den Sanderfordska uppfinningen försätter dem i hög grad skall försvåra -- ja kanske omöjliggöra deras
154
användande. Det säger sig själv att vid vanlig grundstötning är uppfinningen av oöverskådlig nytta --

Och det är dessutom självfallet, att undervattensbåtarna numera ej kunna blockera ett land. Deras uppgift blir fastmera den att försvara ett lands kuster mot angrepp -- att förhindra transportångare att landsätta trupper och mot fientliga, direkta slagskepp.

Detta är Amerikas hämnd för Lusitania.

Den är så alltomfattande, att man ännu knappast anar dess konsekvenser -- en revolution på havet.

Som en sorglig -- -- --»

Annie höll inne och tryckte handen mot sitt hjärta --

»Nå?» undrade Mac Donald.

»Som en sorglig händelse, som har försänkt hela nationen i sorg, noteras att ingenjör George Sanderford, som triumfdagen sårades dödligt av en kula från miss Ethel Beavers revolver, ännu svävar mellan liv och död. Läkarna uttala intet hopp.»

Tidningen föll ur den hårt prövade Annies hand.

Bob såg upp.
155

»Kastar mamma bort pappa?» undrade han förvånad och tog upp nyhetsbladet.

Men de där enkla orden gåvo Annie åter hela hennes styrka.

Kasta bort honom!

Nej -- nu gällde det att vara stark.

»Segla mig strax över till närmaste telegrafstation», bad hon gamle Mac Donald och denne, som var häpenheten själv skyndade beredvilligt att utföra uppdraget.

Tänk, vilken ersättning han kunde begära av miljonärskan -- fast -- hon komme ju att taga lille Moses med sig --

Så nu fick han skaffa sig en tredje Moses --

»Moses den tredje», smålog han för sig själv.


The above contents can be inspected in scanned images: 150, 151, 152, 153, 154, 155

Project Runeberg, Mon Dec 17 19:31:58 2012 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lusitani/22.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free