- Project Runeberg -  Lustgården : årsskrift / Föreningen för dendrologi och parkvård / Årg. 1, 1920 /
93

(1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ligt starkare dagsljus, som kommo
Ekebo-exemplaren till del, gjorde, att
skottaxlarna alla utväxte till betyd-
ligare styrka, och att alla, även sen-
sommarskotten, blevo rikare på blad-
par. Sensommarskott med alla ört-
bladen mer eller mindre typiskt ek-
bladslika förekommo därför aldrig;
vanligen voro allenast 2 eller 3
bladpar ekbladiga, resten mer eller
mindre fullständigt helbräddade. En
närmare undersökning av pressexem-
plar av Trolleholms-formen visade
nu, att även här högst 3 bladpar på
samma skottaxel visade ekbladstyp.
I båda fallen hade vi sålunda att
göra med en blott delvis ekbladig
form av skogskaprifolen. Till yttermera
visso påträffade jag sommaren 1920 å
ännu en Svaiövslokal, en bokskogs-
dunge nära Flolgerstorp, en mindre beståndsfläck skogskaprifol med
eklika blad till samma antal å skottet som Ekeboformen, ekbladstypen
var dock här betydligt svagare framträdande, de »ekbladiga» bladen
allenast buktbräddade (se fig. 3).
Fig. 3. Ekbladig skogskaprifol från
lölgerstorp i Svalöfs sn. Första
(nederst), andra och tredje ört-
bladsparet: överst ett blad från ett
annat skolt å samma planta.

Då ekbladig skogskaprifol å samtliga de skånska lokalerna uppträtt
å alldeles likartad mark och under i övrigt lika yttre förhållanden som
vanlig helbladig, kan den omöjligt tolkas som en blott och bar stånd-
ortsmodifikation. Allt tyckes här tyda på, att en ärftlig form föreligger.
Även om skuggrik lokal synts gynna ekbladstypens utveckling, har
denna visat sig uppträda fullt typisk även på solexemplar: Och "ek
bladstypen har i såväl skugga som soligare lägen varit lika frappant
(jmf. ekbladstyperna å fig. 1 från skuggexemplar och å fig. 2 från
exemplar å soligare ständort!).

Om den svenska ekbladiga skogskaprifolen, sådan den föreligger
från Skåne-lokalerna, är identisk med den Weston’ska 1. quercina, är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:12:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lustgard/1920/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free