Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ADELSNÄSPARKEN
SAMT NÅGRA ORD OM TRÄDGÅRDSANLÄGGNINGSKONST.
Av NILS SONESSON.
Hos så gott som varje människa torde det finnas en viss skönhets-
trängtan, som driver henne till prydandet av de ting, hon omgives
av. Denna trängtan tar säkerligen efterhand form i ett verkligt behov.
Så har hennes behov att pryda hemmet med blommor och växter
länge varit stort, ett behov som ock ständigt stegras, även om man
må säga, att trädgårdsanläggningskonsten — som dock bör räknas till
de sköna konsterna — alltjämt intar en tämligen anspråkslös plats i
det allmänna medvetandet här i landet. På grund av ovan sagda
skönhetsträngtan, bör man emellertid icke se allt för mörkt på fram-
tiden, när det gäller att väcka till liv förståelse för den skönhet, en
trädgård, en täppa eller en enkel liten blomsterplanta kan ge.
Men lätom oss ett ögonblick dröja inför våra svenska trädgårdar i
allmänhet, sådana de nu te sig! Vi skola då finna, att det brister
icke blott i antalet trädgårdar utan framför allt i befintliga trädgårdars
skönhet, enkelhet och trevnad.
Varhelst man reser i värt vidsträckta land, genom kala och fula eller
genom vackra och liksom av naturen ansade trakter, ser man parker,
trädgårdar och täppor i alla rangskalor. Mycket, mycket ofta — jag
vågar säga oftast — äro alla dessa grönskande människoboningar —
så kunna vi gärna kalla trädgårdarna invid hus och stugor — av
lägsta rang. De äro sällan sådana, att man stannar för att beundra
dem, utan man snarare begrundar, varför de just gjorts så osköna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
