Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"enkla" blommor men försedda med breda kronblad (den yttre blad-
kransen är foderliknande). Blommorna äro vita med en aning om gul-
grönt, särdeles elegant byggda, omkr. 8 cm vida och utmärkas av en
mycket fin doft. Trädet sätter villigt frukt, och i år äro frukterna stora
och vackert röda. De öppna sig i slutet av oktober, då de grant röda
fröna, något större än vinbär, visa sig. Dessa synas i år vara väl mogna,
antagligen grobara. Det exemplar, som återfinnes mitt på fig. 1, torde
vara omkring 25 är gammalt och har nu en höjd av 7 meter, med,
som synes, en ganska stark krona. Arten förefaller härdig, då aldrig
minsta antydan till frostskador visat sig på stam eller grenar, men
huru långt norrut den kan odlas, kan naturligtvis icke sägas. Här som
i många andra fall måste man endast beklaga, att vi veta så litet om
härdigheten bos de mera anmärkningsvärda men mindre vanliga park-
träden. Så mycket är i alla fall säkert, att detta träd i ett klimat
sådant som det sydskånska har ett utomordentligt värde, och tyvärr
ger bilden blott en svag föreställning om trädets utomordentliga skönhet
under blomningen. Enligt min mening vore arten värd att försökas be-
tydligt längre norrut. Märkvärdigt nog synes den icke vara observerad
mera i Danmark än hos oss. Åtminstone lyser den med sin frånvaro i
PETERSENS "Treer og Buske".
M. stellata Maxim. (M. Halleana PARS.) är ock en japanes. Arten bildar
endast en bred, låg buske. Vårt största exmplar är omkring manshögt, men
i sitt hemland lär arten uppnå 4 meters höjd. Kalkbladen äro 9 eller
flera, tämligen långa och betydligt smalare än hos föregående art.
Färgen rent vit eller nästan blåvit, hos en varietet (som dock saknas
här) ljust rosenröd. Blomningen är oftast särdeles rik, och t. o. m. helt
unga exemplar bära rikligt med blommor. Redan i slutet av april och
kanske en vecka före M. Kobus börja blommorna öppna sig, men
tyvärr är det ej ofta, som man får tillfälle att se buskarna så vackra,
som fallet var i våras, ty blommorna skadas ganska ofta av skarp vind
och nattfrost, bådadera lika farliga för dem. Blommorna uppgivas vara
välluktande, men deras lukt är i varje fall ytterligt svag. Fig. 1 visar
till vänster vår största buske av denna art, något skymd av en framför
densamma stående M. Soulangeana,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
