Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PLANTERA VÅRD- OCH MINNESTRÄD.
Av ANNA SCHOTTE.
På odalmannens gård
stod åldrig lind,
ättens vördade träd,
med väldig krona
och stam runristad av tjugo släktled.
Victor Rydberg.
Sedan urminnes tider har det varit brukligt att å gårdstomten plan-
tera ett träd. Detta hölls i äldsta tider heligt, då det ansågs utgöra
hemvist för goda andeväsen. Trädet, vanligen ett lövträd, blev på så
sätt liksom ett hägn för gården och dess inbyggare — ett vårdträd.
Men detta bruk har hållit sig genom tiderna. Utom de stora träd,
som vi finna samlade i alléer och parker vid lantgods och herresäten,
ja, även omkring en och annan åldrig borgargård i våra gamla städer,
observeras vanligen ett eller två träd, höjande sig över de andra eller
intagande en mera dominerande plats på gården. (Fig. 1.) Ej ens vid
smärre gårdar och stugor i våra gamla kulturbygder saknas trädet, ett
större lövträd, vanligen ask, lind, alm eller lönn. (Fig. 2.) 1 Finland
torde rönnen mest kommit till användning som vårdträd. I Kalevala
läses t. ex. om "Helig rönnen är på gården". Flerstädes i norra Sverige
ser man också en sådan ensam rönn flankera gårdsplanen. (Fig. 3.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
