- Project Runeberg -  Lustgården : årsskrift / Föreningen för dendrologi och parkvård / Årg. 2, 1921 /
120

(1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förmågan att övervinna dylika angrepp; en ny lövskrud utvecklas och,
även om en tillväxtminskning måste förutsättas inträda som en följd
av angreppet, så hotas i regel ej trädens liv av någon fara.

Vida farligare äro då två andra fiender, björksplintborren och trä-
dödaren, med vilka vi nu skola sysselsätta oss. I motsats till de ovan
nämnda fjärilarna föra de en dold tillvaro under barken och undandraga
sig därigenom så lätt uppmärksamheten, att det nog ofta inträffar, att
björkarna dö, utan att man lyckas utfinna orsaken. Vidare uppträda de
ej med periodiska härjningar vid gynnsamma klimatiska förhållanden,
utan det är helt andra omständigheter, som därvid bidraga. Ej sällan är
det människan själv, som är skuld till angreppet, och detta är ett gläd-
jande förhållande ur den synpunkten, att människan därför också har i
sin hand att motarbeta skadegörarna eller riktigare uttryckt, att und-
vika att gynna deras uppträdande.

Björksplintborren är en 4.:—6 mm lång, svart skalbagge, som
tillhör barkborrarna, vilka äro välbekanta för alla skogsmän genom sina
karaktäristiska, under trädens bark belägna gångsystem. Dessa gång-
system, bestå i korthet sagt, dels av jämnsmala gångar, i vilkas vägg
moderdjuren placera äggen i små nischer, dels av larvgångar, som till-
taga i bredd så småningom. Då varje art arbetar efter sin bestämda
metod — t. ex. en vågrät modergång eller en lodrät eller flera stjärn-
formigt anordnade modergångar o. s. v. — utgöra gångsystemen ett
utmärkt kännetecken för de olika arterna, som är vida lättare att lära
sig än de ofta mycket små djurens kroppsbyggnad.

Om vi efter denna lilla avvikning från ämnet återgå till björksplint-
borren, så är det först att märka, att modergången hos denna art är
enkel, längsgående och når en längd av intill 20 em. Denna gång
står genom en rad av lufthål i förbindelse med yttervärlden (fig. 1 a), och
då dessa bilda svarta fläckar, som bjärt framträda på den vita barken,
är ett angrepp av björksplintborren ej eller rättare borde ej vara svårt
att upptäcka.

Om vi jämföra björksblintbörren med tallens och granens svåraste
fiender bland barkborrarna, märgborrarna och den åttatandade gran-
barkborren, så måste vi erkänna, att björksplintborren i motsats till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:12:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lustgard/1921/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free