Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Här är detta på grund av trädgårdens art och belägenhet na-
turligt. Men samma primitiva sinne för trädgården som arkitek-
tur visa planteringarna söder om slottet vid 1600-talets mitt; när
här i slottets omedelbara närhet den kungliga trädgården skulle
anordnas, lät man det ske i en liknande enkel, okonstlad kom-
position. Detta är betecknande för att renässansens anläggnings-
konst ännu icke på allvar trängt fram till Stockholm.
Som känt, är det den italienska renässansen, som, stödjande
sig på den romerska traditionen, skapar en verklig trädgårds-
konst; trädgården förbindes organiskt med byggnaden, och av
häckar, alléer, terrasser, blommor och spelande vatten ordnas den
rikaste arkitektur. När i Frankrike denna konst på 1600-talet
omhändertages av den store LE NörtrE, når denna utomordentliga
planteringskonst sin högsta form och erövrar hela Europa.
Denna nya stilströmning nådde även Kungsträdgården.
TEssIN D. Y. visade under sina resor nära nog ett lika stort intresse
för trädgårdskonst som för byggnadskonst, och han hade bland
annat tillfälle att under LE NörrEs egen ledning besöka Versailles-
parken. Tillsammans med trädgårdsarkitekten . CARL HORLEMAN
förvandlade han omkring år 1700 den gamla fruktträdgården på
Norrmalm till en den mest stiltrogna och ståtliga franska park-
anläggning, muromgiven, med boskéer, alléer, broderikvarter och
springbrunnar, sammanhållen av strängt geometrisk uppställning,
men dock levande av rytmiskt liv. Ett av den franska trädgårdens
mest karakteristiska drag, ett genom hela trädgården öppnat per-
spektiv, upptogs givetvis av de svenska konstnärerna och gav
Kungsträdgården, trots dess labyrintiska rikedom, en fullkomlig
överskådlighet och öppenhet genom mittaxeln. Dylikt perspek-
tiviskt arrangemang, så helt i barockens anda, kallades ett »aha»
efter det plötsliga utrop av överväldigande förundran, som be-
sökaren borde frampressa vid dess åsyn.
Det var Tessins avsikt att ansluta denna park till den projek-
terade arsenalsbyggnaden, som skulle skapas genom en ombygg-
nad av det stora palatset Makalös. Uppställd mitt i fonden av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
