- Project Runeberg -  Lustgården : årsskrift / Föreningen för dendrologi och parkvård / Årg. 3, 1922 /
136

(1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Orangerihuset uppbyggts åt Hamngatan till. Det senare fick vid
århundradets slut tjänstgöra som danslokal och under det tidi-
gare 1800-talet som utställningslokal — för Byströms statyer över
Karlarna — och slutligen som brunnshus. Det bidrog väl icke
till platsens skönhet, men till det brokiga liv, som rörde sig mellan
träd och blommor.

Med 1700-talet var Kungsträdgårdens storhetstid slut. Under
Gustav 1Iv Avourrss och särskilt under Kari xi1:s tid angrep man,
med en kulturell nedgångstids instinktiva motvilja mot det sköna,
detta arv från en gången konstnärlig högtid. Givetvis var det till
synes praktiska skäl — för att få ett stort torg och paradplats för
garnisonen — som man fällde träd, rev upp boskéer och skyfflade
bort gräsplaner och blomstersängar. Hela trädgården förvand-
lades till en enda väldig grusad sandplan. Endast alléträden på
östra och västra sidorna tillätos kvarstå. Det är, kan man säga,
första etappen i 1800-talets förstörelsearbete av 1700-talets Stock-
holm och dess skatter, som härmed är uppnådd.

Givetvis tappade man intresset att sköta denna plats, sedan
den berövats sin rikedom och skönhet. Man jämföre den nyss
citerade Bellmans-dikten med dess strålande kaskader av solljus,
glädje och färg med följande skildring över Kungsträdgården från
1820-talet, och man får en kuslig vision av hur 1800-talets anda
trängt ut 1700-talets:

»Ingen bland de öppna platserna i Hufwudstaden lära vårdslösas till
den grad, som detta Torg. De wackra och löfrika träden, hwilka, under
den warma årstiden, gifwa en behaglig skugga och swalka, erhålla nu
mera ingen wård eller skötsel på de tider af året, då dylika träd böra,
hwad man kallar ansas och skötas. Flera hafwa ock under de senare
åren bortwissnat och måst undan rödjas ; men till och med då har oskick
ägt rum, emedan, sedan trädet blifwit nedhuggit, hafwa de sönderstyckade
delarna fått qvarligga veckor och månader, hwilket ännu är att skåda wid
en af de westra alléerna. Förr sopades gångarna esomoftast; nu för-
summas äfwen detta, och under hwarken denna eller sistledne månad
lärer någon sopning blifwit werkställd, hwarföre man måste promenera
bland wissnade löf, qwistar och annan smuts, hwilket, helst då blåsväder
inträffar, faller högst beswärligt. Hönsen fortfara med sitt ofog, flera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:12:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lustgard/1922/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free