Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ganska svagt konstverk genom placering och omgivande anord-
ningar kan bliva ett verkligt värde.
Redan tidigare, 1868, hade Mouin rest sin Karl XII på partiet
söder om Arsenalsgatan.
I samband med denna placering och förberedelserna för upp-
sättandet av Molins fontän, hade torgplanen fått ungefärligen den
parkanläggning, den ännu äger. Planeringen hade följande motiv.
Kring Karl XII:s staty lät man torgkaraktären bibehållas, en stor
rektangulär sandplan utbildades med kungsmonumentet som mitt.
Kring Karl XII-statyn och platsen, där Molins fontän skulle upp-
ställas, anlades var sitt trädgårdsparti, ordnat med diagonal-
gångar, och med monumentet som mitt. Vid Hamngatan anlades
slutligen ett liknande parti med mittplatsen reserverad för ett
konstverk — man tänkte på Molins Bältespännare; denne konst-
när hade i så fall fått den enastående äran att med tre monument
behärska Stockholms förnämsta trädgård.
Senare på 1800-talet sökte man borttaga ytterligare något av
den stora sandplanen genom att omgiva Karl XIII-stoden med en
cirkelrund rabatt — ett då för tiden sedvanligt, men föga till-
talande sätt att ordna en monumentplats. Och därmed hade
Kungsträdgården fått den indelning, som den alltjämt äger.
Redan den korta historik, som här lämnats, ger upplysning
om, att Kungsträdgården icke är anlagd med den kultur, man
skulle vänta å huvudstadens klassiska lustpark. Den kan på som-
maren bära en utsökt vacker blomsterodling, men den saknar
konstnärlig hållning och förfining, den saknar den skönhet av
högre slag, som gammal svensk trädgårdsarkitektur och även helt
modern ofta förmått förläna förnämliga platser. Bilden har
vackra detaljer men är trasig och splittrad, och de sällsynt goda
möjligheter, denna mark gömmer, att bliva Stockholms skönaste
trädgårdssmycke, ligga halvt outnyttjade.
Det torde också vara allmänt erkänt, att vår tid här är för-
pliktad att göra en insats, om även riktlinjerna för denna insats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
