Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 11. Vegeholm. Parti från parken och ån.
Foto: G. V. WALBERG okt. 1919.
bara alurskogen. Klockan
var över 6, och vi hade så-
väl den besvärliga sjöresan
åter till Torekow som last-
bilsfärden Torekow—Skäl-
derviken framför oss, in-
nan vi programenligt kl. 9
skulle aväta gemensam su-
på å Hotell Skälderviken.
Väderöns stolta ekjättar
och underbart vindpinade
träd fingo vi på återvägen
till båtarna blott se en
skymt av- i förbifarten.
En värmande kopp kaffe väntade oss vid Sandhamnskaféet. Men många
minuter fingo vi ej offra på så materiella saker som kaffedrickning. Detta
allra helst som några av de floristiskt intresserade av Väderö-besökarna,
innan de åter stego ombord å båtarna, ville begagna tillfället att med
egna ögon se — men inte röra! — den just här vid Sandhamn på sand-
stranden underbart nog växande spikklubban, Dalura stramonium,
så här års visserligen uppträdande i blott grodd- eller ungplantsstadium,
men ändock konstaterbar såsom allt fortfarande växande på platsen. Så
snart det första spikklubbsexemplaret påträffats och vederbörligen be-
undrats trots sin oansenliga skepelse, måste även floristerna foga sig i sitt
öde och bege sig åter i båtarna. Före ombordstigningen avknäpptes Väderö-
fararna i samlad tropp på klippkrönet ovanför båtplatsen (se fig. 8).
Ett fyrfaldigt rungande leve utbragtes för vår Väderö-färdledare, docen-
ten LUNDEGÅRDH, och snart brottades vi åter med de skyhöga vågorna, nu
»i sidovind med>, vilket ej så litet påskyndade återfärden. De flesta
vågorna kunde väl nu pareras, men icke desto mindre voro vi vid fram-
komsten till Torekow återigen skäligen genomblöta. I Torekow stodo ett
flertal av icke-Väderöfararna oss till mötes, och i välsignad hågkomst ha
säkerligen alla sjöfararna den värmande och upplivande konjak, varmed
direktör G. C. FAxE omtänksamt nog nu hälsade oss välkomna åter till
fastlandet.
Bilfärden Torekow—Skälderviken blev säkerligen för lastbilspassage-
rarna den mörkaste punkten under den första exkursionsdagen. Så sär-
skilt för de mer eller mindre genomvåta Väderö-fararna. Efter ett par
timmars färd i regn och rusk smakade dock supén 1 Skälderviken rent av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
