Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
plats, att det något utförligare omnämnes i »Lustgården». — Författaren
har under ett helt år, våren 1916 till våren 1917, företagit sin studieresa
till de ovannämnda trakterna och härför åtnjutit stipendium ej blott från
förenämnda försöksanstalt och Det norske skogsselskap utan även från en
del intresserade enskilda personer i Stavanger, Haugesund och Bergen.
Resans mål var att studera skogsträden i västra kusttrakterna av såväl
Förenta staterna som brittiska Nordamerika och Sydalaska samt att söka
knyta säkra och pålitliga fröförbindelser. Särskilt skulle trädens för-
hållande till klimatiska faktorer ägnas uppmärksamhet i syfte att komma
till uppfattning av, vad som med framgång bör kunna försökas i Norge.
Efter en översikt av resan lämnar förf. en överskådlig skildring över
topografiska och klimatologiska förhållanden i det undersökta området.
Härefter följer bokens huvudkapitel, en redogörelse över de för försök i
Norge viktigaste trädslagen. Här behandlas ingående 12 skilda trädslag
med redogörelse för deras utbredning (med utmärkta kartor), deras krav
på jordmån och ljus, närmare beskrivning av desamma och deras tillväxt-
förhållanden samt virkets beskaffenhet. Vidare följer en jämförelse över
de olika arternas produktion i förhållande till särskilt de i Norge in-
hemska trädens, en redogörelse över sjukdomar och skador hos desamma
samt slutligen en kortare sammanfattning för varje trädslag.
Förf. delar de undersökta träden i fem klasser. Till klass I, som borde
få mycket stor betydelse för Norges västkust, för han Pseudotsuga
Douglasii (kustformen) och Picea sitkaönsis. Till klass II med stor be-
tydelse räknas Tsuga heterophylla, Larix occidentalis och Pinus contorta
v. Murrayana. Av åtskillig betydelse — klass III — anses Thuya plicata
och Chamaecyparis nutkaéönsis kunna bliva, medan till klass IV — av
mindre betydelse — räknas Abies amabilis, grandis och lasiocarpa samt
Pinus ponderosa. Som obrukbar för Norge — klass V — upptages Pinus
monticola, på grund av den svampsjukdom, som härjar å densamma.
Detta är nu huvudsakligen skogligt sett. Som prydnadsträd kunna alla
de nämnda träden med fördel användas. Rec. vill framhålla, att såsom
sådant kanske Larix occidentalis tager priset genom sin smäckra, raka växt
med korta grenar. Den har gått väl till å åtskilliga platser i Sverige. = -
Som nämnts är. arbetet synnerligen rikt illustrerat med alldeles för-
träffliga bilder efter av förf. själv eller journalisten WILFRID GABRIELSEN
under resan tagna negativ. En del bildmaterial har också erhållits från
det amerikanska och det canadensiska skogsväsendet. Arbetet rekommen-
deras livligt till den intresserade dendrologen.
G. Sch.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
