- Project Runeberg -  En liten lustresa : Skildrad i brev till Wilhelm von Braun /
18

(1848) [MARC] Author: Henrik Bernhard Palmær
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första brevet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

motstod jag dem icke. Till följe av "tirlirili"
skickade jag min sorg och hennes mamma, politiken,
åt fanders samt önskade det värda paret en
lycklig resa.

Den lilla sparven flög sin kos, sedan han, för
bättre minnes skull, sagt tirlirili ett par gånger
till. Onekligen hade han gjort mig en stor tjänst;
ty han hade återgivit mig humöret. Måhända hade
han gjort det av tacksamhet. Jag påminner mig,
att härom året några dussin sparvar en smällkall
vinterdag slogo sig ned på planen vid huset, där
jag bodde, samt sutto där helt tysta och modfällda.
Jag strödde då ut ett par nävar korn för deras
räkning, och det blev åter liv i skaran. Måhända
var det någon av de sparvar, jag då matade, som
nu velat göra mig en återtjänst. Måhända!
Tacksamheten är visserligen en dygd, som börjar bli
sällsynt bland människor; men — varför just skära
hela skapelsen över en kam? — den torde ännu
vara i svang bland sparvar.

Sedan jag med glatt mod fulländat min
klädsel, ställde jag några frågor till mig själv och
besvarade dem även. Första frågan: vad vill du
sysselsätta dig med? Svar: det vet jag icke.
Andra frågan: vill du fortsätta att läsa avisorna?
Svar: nej, ty min själ kan ånyo råka i uppror,
och jag vågar ej lita på, att en sparv skall ånyo
infinna sig för att stilla det. Tredje frågan: vill
du sätta dig ned och arbeta? Svar: nej, ty — ty
— lika mycket, vill jag det icke. Fjärde frågan:
vill du spatsera av och an på golvet, tills
madammerna börja sin träta och dymedelst giva dig
signal till uppbrott? Svar: ja. Fördenskull spatserade
jag av och an på golvet, jag spatserade både länge

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:13:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lustresa/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free