- Project Runeberg -  En liten lustresa : Skildrad i brev till Wilhelm von Braun /
48

(1848) [MARC] Author: Henrik Bernhard Palmær
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje brevet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Hm! sade jag; ty jag tyckte att "varendaste" var
för mycket tilltaget. Nog fanns där väl ändå någon
frostbiten lilja, någon vingskjuten duva, eller —
för att tala renare prosa — någon kvinna,
"bedragen på drömmen om livet", som önskade
kvarbliva inom klostrets varma och läkande luftkrets.
Vårt land lider — i vår tid åtminstone — ingen
brist på sådana kvinnor, men det lider — tyvärr!
— brist på kloster att sätta dem i. Den som haft
tillfälle att skåda det dumma och hjärtlösa hån,
varmed världen vanligtvis behandlar dessa arma
varelser, skall tillgiva mig mitt "tyvärr", så katolskt
det än låter.

Klockaren förde mig därpå till en annan
kungagrav och sade: här ligger Ragvald Knaphövde,
som blev —

Men han fick ej tid att förtälja, vad Ragvald
Knaphövde blev, innan jag avbröt honom och
sade: i en så gammal gravrik kyrka, som denna,
måste det spöka betydligt!

Vid dessa ord var klockaren hart nära att släppa
nycklarna: så förvånad blev han. Och jag medger,
att i ett upplyst tidevarv, sådant som vårt, då till
och med skomakare finnas, som tvivla på Guds
existens, måste det förvåna, att höra en filosofie
magister tro på spöken.

Uppriktigt sagt, vet jag ej, vad jag bör tro. Men
det vet jag, att jag själv skall gå och spöka efter
min död, ifall det är mig möjligt. Varför skulle
jag försaka det enda nöje, som under då varande
omständigheter kan stå mig till buds? Dock
ämnar jag ingalunda att spöka bullersamt och
oregerligt, utan lugnt och resonabelt, komma klockan
tolv om natten och gå min väg klockan ett, såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:13:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lustresa/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free