- Project Runeberg -  En liten lustresa : Skildrad i brev till Wilhelm von Braun /
90

(1848) [MARC] Author: Henrik Bernhard Palmær
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte brevet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åtminstone fallet med mig, då jag, genomtrött och
genomsömnig, beträdde tröskeln till mina
anspråkslösa vindsrum.

Medan jag höll på att kläda av mig, fick jag
ett besök av lilla samvetet.

Detta uttryck tarvar en förklaring. Som du vet,
hava alla människor ett så kallat samvete,
merendels av kautschuknatur, så att det med mycken
lätthet kan vidga eller sammandraga sig, allt efter
omständigheterna. Vad mig beträffar, har jag
blivit särdeles rikt utrustad, ty jag har fått ej
mindre än två samveten, men av olika dimensioner,
vadan jag, för att skilja dem åt, kallat det ena
för stora och det andra för lilla samvetet. Det
förstnämnda uppenbarar sig i gestalt av en
allvarlig, långskäggig gubbe, med ljungeldar i
ögonen och åskdunder i rösten. Aldrig infinner han
sig förr, än en direkt överträdelse av något av de
tio budorden kommer i fråga. Men då infinner
han sig också och ryter, så att märgen fryser i
mina ben, och jag svarar med bävande läppar:
"vördade farbror! hav misskundsamhet! Jag skall
— ja, jag skall ta mej tusan! — bättra mig."
Lilla samvetet åter uppträder i skepnad av en
guvernant, som med sin solfjäder pekar på alla
de småfel, jag begått — vi vilja kalla dem a, b,
c, d, etc. — och på alla de smådygder, jag
uraktlåtit — vi vilja kalla dem α, β, γ, δ etc. — och
gnatar mycket under tiden. Om dagarna brukar
lilla samvetet oftast sova, men om aftnarna är
bemälta mamsell förbålt vaken och kry, samt infinner
sig då och oroar mig med sin solfjäder och sitt
gnat. Någon synnerligen respekt inger hon mig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:13:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lustresa/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free