Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luthers första stora reformationsskrifter och stora seger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3°
Gud, var är du? Kom, kom, jag är redo att därför
även låta mitt liv... Och om än min kropp, som
dock är dina händers verk, skulle därvid gå i grund,
ja platt fördärvas, så är det mig nog, att jag har ditt
Ord och din Ande... Själen är din, hörer dig till
och bliver hos dig i evighet. Amen, Gud hjälpe migl
Amen.» — När Luther på eftermiddagen den 18 april
för andra gången efter ett par timmars stående väntan
trädde in i rikssalen, var han en annan man än dagen
förut. Den enkle 38-årige bondesonen och munken
tog en lugn överblick över de omkr. 300
medlemmarna, som utgjorde den främsta samling, som tiden
kunde ge av ledare inom både politikens, religionens
och kulturens värld. Han såg den unge bleke kejsaren
sitta biand de rödklädda kardinalerna och de
stålklädda spanska krigarna som ett lamm bland ulvar.
Hans blick löpte över den stora skaran av furstar,
biskopar, och rådsherrar, av vilka ingen ännu öppet
ställt sig på hans sida, och där nyfikenheten eller
oviljan var det förhärskande uttrycket. Så böjde han
enligt hovbruket lätt knä inför kejsaren och bad om
ursäkt för sin klumpighet föregående dag; det vore
ej så lätt för den, som uppvuxit i en avlägsen
munkvinkel, att skicka sig efter höga herrars sed. Det
gjorde ett gott intryck, och han övergick, efter en
kort erinran av Eck, till att tala om sina skrifter, utan
att någon avbröt honom. Han utvecklade nu sina
reformatoriska tankar med överlägset lugn och med
den börne sångarens klara röst, vilken hördes även
genom fönstret ut på borggården, där folkmassan stod
packad. Han, den store folktalaren, talade nu som
aldrig tillförne, först på latin för kejsarens och de
många främlingarnas skull, sedan på tyska. Skickligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
