- Project Runeberg -  Martin Luther : minnesskrift till reformationsjubileet 1917 /
66

(1916) [MARC] Author: Hjalmar Holmquist - Tema: Sveriges kristliga studentrörelses skriftserie
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luther som grundare av evangeliskt församlings- och kyrkoliv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

66

allt eftersom folkvärlden hann vänja sig vid det nya
och förstå den religiösa innebörden däri. Sådana
delar av den katolska gudstjänsten, vilka ej stredo
mot evangelisk åskådning och som ej kunde
missförstås, fingo stå kvar. Efter mer än tre års arbete hade
Luther här verket färdigt; kurfurst Fredriks död och
hans öppet lutherske broder Johans tronbestigning
1525 underlättade dess offentliggörande. I sin »Tyska
mässan och gudstjänstordningen» 1525—26 gav Luther
den nya protestantiska världen dess normgivande form
för evangelisk högmässogudstjänst. Även vår
nuvarande svenska gudstjänst återger i väsentliga drag
denna Luthers härliga gåva till kristenheten, fast vi
med stolthet och tacksamhet erinra oss, att vår
reformator Olavus Petri kunde ytterligare rikta och utbilda
vår högmässa med självständiga detaljer av högsta
religiösa värde, såsom bekännelsen: Jag fattig syndig
människa. — Vi må i fråga om den lutherska kulten
även hos oss alltså komma ihåg, att grundstommen
tagits från den gamla kyrkliga katolska, fast nästan
vaije detalj omarbetats, de specifikt katolska
momenten helt försvunnit, och nya allt behärskande
synpunkter införts.

Luther ville här som överallt frihet, ej tvång.
Gudstjänsten är en yttre form för tillbedjan; och det
bör därför lämnas varje enskild kyrka full frihet
att ordna denna form efter sitt sinne, blott
evangelium kommer till sin rätt. Detta gäller även den
yttre utsmyckningen, mässhakar, altarprydnader,
konstnärlig försköning av kyrkorna etc. Luther, som ägde
ett fint skönhetssinne, älskade ej den puritanska
nakenheten i kyrkorna, som Karlstadt och bildstormarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:13:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/luther/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free