Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luther som grundare av evangeliskt församlings- och kyrkoliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
kloster började tömmas; det lägre borgerskapet i
staden slöt sig först till den nya rörelsen, men snart
följde även de förnäma klasserna. Vid valen fingo
de evangeliske majoritet i rådet etc. Genom lagliga
beslut avskaffades steg för steg de värsta katolska
missbruken. Processionerna inskränktes, avgifterna
till katolska mässor och präster sinade,
klosteregendomen användes till sociala ändamål och till skolor,
nattvarden utdelades under bägge gestalter, predikan
trädde i medelpunkten för kyrkolivet. Slutligen togs
det avgörande steget: mässan förbjöds, och en
evangelisk kyrkoordning infördes. Den ekonomiska sidan
med det nya evangeliska prästerskapets avlöning
ordnades vanligen efter ett av Luther uppsatt förslag,
enligt vilket äldre kyrkliga inkomster samlades till en
gemensam församlingskassa för kyrkliga och sociala
ändamål. De nya prästerna anskaffades vanligen från
Wittenberg, där de studerat och där den katolska
invigningen till prästämbetet började ersättas med
invigning genom bön och handpåläggning av Luther
själv och hans närmaste medhjälpare, kyrkoherdarna
Bugenhagen och Justus Jonas. Församlingarna skaffade
sin nye kyrkoherde en prästgård och krävde gärna,
att han dit införde en hustru. Även här var Luther
auktoriteten; han stödde på allt vis den ännu för
folkmedvetandet vanskliga praxis, att prästen ingick
ett ordentligt äktenskap och med sin familj bildade
en medelpunkt i sin församlings liv. Vi skola nedan
skildra, huru Luther själv här snart gav det bästa
exemplet. Så är Luther i egentligaste mening skaparen
av det evangeliska prästgårdshemmet med dess
andliga rikedom i oftast materiell fattigdom, dess poesi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
