Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1530-talets segertid; de sista årens möda och frid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjukdomen syfilis, vilken han genom sitt sedeslösa liv kort
förut ådragit sig.
Filip förhandlade om saken med Margaretas moder,
en ärelysten och resolut hovmästarinna. Hon fordrade
för sin dotter ett lagligt äktenskap, som skulle tillåtas
av Filips gemål och godkännas av några lärda
teologer. Filip hade till teologisk rådgivare en mycket
betydande man från Strassburg, Bucer. Denne var
visserligen lutheran, men lutade åt Zwinglis håll och
utnyttjade liksom Zwingli allt för mycket Gamla
Testamentet och politiska beräkningar. Han fann det
politiskt klokt att stödja Filips plan, emedan han fruktade,
att Filip eljest skulle vända protestantismen ryggen.
Men Bucer var en försiktig man. Han kände, att
affären var sedligt betänklig, och att man behövde en
bred rygg att krypa bakom. Så understödde han
hovmästarinnans fordran, att Filip skulle inhämta
Luthers och Melanchtons godkännande. Filip behövde
det ej för egen del; han var redan besluten för
dubbeläktenskapet och hade begynt skaffa hem
förnödenheter till bröllopet. Men han bestämdes av
nödvändigheten att tillfredsställa den barska blivande
svärmodern. I sitt hänvändande till de båda
reformatorerna lade han tonvikten vid, att han led själsnöd,
därför att hans olyckliga äktenskap tvingade honom
till osedlighet, men att han genom giftermålet med
Margareta skulle kunna räddas till ett sedligt liv. Han
begärde därför antingen ett öppet godkännande av
bigami som bibliskt tillåten, eller åtminstone ett
hemligt medgivande av reformatorerna under formen av
en biktfaders dispens. Så fattade Wittenbergarna
saken. Och därvid läto de till all olycka den gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
