Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dr Martin Luthers undersökning för klargörande av avlatens kraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3°
55.
I avens mening kan icke vara annat än den, att, oni avlaten — som
har den minsta betydelsen — firas med en klocka, en procession eller en
ceremoni, evangelium — som har den största betydelsen — bör hyllas med
hundra klockor, hundra processioner eller hundra ceremonier.
56.
Kyrkans skatt, ur vilken påven utdelar avlat, är varken tillräckligt
omnämnd för eller känd av Kristi församling.
57.
Att den (näml. kyrkans skatt) icke består av timliga förmåner fram-
gar klart därav, att manga predikanter alls icke utdela, utan endast in-
samla (timliga skatter).
58.
Den utgöres icke heller av Kristi och helgonens förtjänster, ty dessa
bringa alltid utan påvens hjälp nåd till den invärtes människan och kors,
död och helvete till den utvärtes.
59.
S:t Laurentius1 har kallat församlingens fattiga för kyrkans skatt,
men han har tagit detta ord i den betydelse, som det hade på hans tid.
60.
Icke utan orsak säga vi, att kyrkans nycklar, som blivit henne givna
genom Kristi förtjänst, äro denna skatt.
61.
Ty det är klart, att påvens makt ensam räcker till, när det gäller
efterskänkande av (kyrkliga) straff och (förbehållna) fall.
62.
Kyrkans sanna skatt är det högheliga evangelium om Guds härlighet
och nåd.
1 Enligt legenden fick diakonen Laurentius under kejsar Valeriani (253—260) för-
följelse befallning av prefekten att möta med kyrkans skatter. Denna order efterkom han
på så sätt, att han mötte med församlingens lattiga, i det han förklarade: »dessa äro kyrkans
verkliga skatt».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
