- Project Runeberg -  Luther och de lifegne /
7

(1898) [MARC] [MARC] Author: Kata Dalström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luther och de lifegne - De lifegnes ställning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

De lifegnes ställning.



Till de religiösa frihetsidéerna hade, såsom förut
blifvit sagt, politiska och sociala spörsmål sällat sig, och
äntligen år 1524 bröt den stora folkresningen ut i
Syd-Tyskland. I historien är resningen känd under namnet
Bondekriget, emedan det just var landtbefolkningen som
var den ledande i denna strid.

Orsakerna till detta uppror var i främsta rummet
de mäktiga feodalherrarnas gränslösa förtryck mot sina
lifegna bönder! När dessa “kristna slafvar“, ty det
voro de tyska bönderna, jämförde sin ställning med de
fria, själfständiga böndernas i Schweiz, brast slutligen
tålamodet och de djupt förbittrade bönderna reste sig
mot sina förtryckare. I stora skaror tågade de
upproriska bönderna omkring, och öfver allt spredo de skräck
och fasa bland sina nyss så öfvermodiga förtryckare.

Innan vi gå närmare in på skildringen af själfva
Bondekriget, skola vi lämna en bild af de lifegnas
ställning i Tyskland, för att visa huru berättigad denna
folkresning var. Vi kunna knappast göra oss en
föreställning om de ohyggliga lidanden, som de lifegna
bönderna voro utsatta för.

Fastän de voro fullständigt rättslösa gent emot sina
herrar, nödgades de dock betala dryga skatter såväl till
staten som till sina förtryckare, och dessa skatter utkräfdes
med skoningslös hårdhet. Likaledes voro jaktlagarna
på denna tid ytterst stränga — och de vilda djuren
skattades vida högre än ett människolif.

Man har svårt att fatta, huru “fri jakträtt“ kunde
vara en af böndernas hufvudfordringar vid denna tid,
men när man lärt känna jaktlagarna förstår man det —
och gripes af harm öfver deras omänskliga hårdhet.
Att “de nådiga herrarna“ hade rätt att rida öfver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:33:49 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lutlifegne/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free