Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och så föddes också af den stämning, som de olym-
piska spelen alstrade, något af det bästa, som det gamla
Hellas förmått åstadkomma. Här diktade Pindarus till seg-
rarnes lof sina odödliga sånger, här var det som världens
kanske störste bildhuggare Fidias skapade sitt härligaste
verk, den olympiske Zeus, det rikaste uttrycket för stor-
slagen skönhet och ädel harmoni, som de gamle frambragt.
Och från sitt gudasäte i Olympias tempel såg denne
Hellas’ öfvergud ned på ett folk, som, huru mycket det än
i sin inre politik genom splittring och missämja fördärfvade
sig själf, dock ännu kunde enas i gemensam kultursträfvan,
i gemensam hyllning af den mänskliga förtjänsten och dyg-
den, i gemensam dyrkan af det sannas, godas och skönas
gudom.
Så voro de olympiska spelen en betydande insats i den
grekiska kulturen, en insats, som grekerna själfve ansågo
så betydande, att deras tideräkning utgick från det år, då
de första gången hållits. Och när den antika kulturen lef-
vat ut och efterträddes af en annan, då var de olympiska
spelens upphörande så att säga inseglet på dödsdomen öfver
den odling, åt hvilken de gifvit ett af de skönaste uttrycken.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
