Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det tror jag inte.»
»Hvarför så?»
»Det ser inte så ut. Fröken är alltid en smula
långsam eller förnäm i rörelserna.»
Han hade ställt vinbrickan på ett konstnärligt
inlagdt japanesiskt bord och dragit fram en bekväm
stol, som han med en handrörelse visade var ämnad
åt henne. Själf satte han sig midt emot på en
taburett.
»Låt oss dricka för godt kamratskap,» föreslog
hau och stötte sitt glas mot hennes.
Hon såg sig omkring med det välbehag de
flesta människor erfara i ett rum, där hvarje
föremål sammansmälter med det andra till ett
harmoniskt helt, och medan hon hade sina ögon på annat
håll betraktade han henne närmare.
Ja visst! Maja hade rätt i att kalla henne
»vackja fjöken», och hustrun i att prisa hennes
tigur.
Men hvad som gjorde mest intryck på honom
var att hon såg så kysk och sval ut där hon satt i
sin ljusblå kasimirsblus, ur hvilken den ungdomligt
rundade halsen och det finformade hufvudet, med
sin rika hårmassa — af hvilken intet strå tycktes
vara i olag — stucko upp likt blomman på sin
stjälk.
Hans blickar gledo från hufvudet ner till byst
och armar och då upptäckte han att bluslifvet var
fullt af små stoppar, som voro så konstnärligt gjorda
att de knappast märktes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
