Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och medan hennes ögon följde honom glömde bon
allt annat.
Och hafvet sände sin flämtande andedräkt, som
än höjde sig, än sänkte sig, in öfver land. En mås
lät höra sitt gälla skri, där den kretsade på
silfver-hvita vingar högt upp i det blå. Solen
genomglödgade henne, och hon frågade sig om människan har
rättighet att vara bottenlöst olycklig i en värld, som
är så genomandad af skönhet.»
Sixten gick iram till skrifbordet och böjde sig
öfver Inga för att ögna igenom det skrifna, och då
fastnade blicken vid hennes rosiga, finformade
handleder.
»... genomandad af skönhet,» repeterade hon.
Men han hade kommit ohjälpligt af sig.
»...genomandad af skönhet,» upprepade hon
ännu en gång.
»... Då såg Inga ...»
Han ryckte till och rodnade öfver hela ansiktet.
»... Då såg Helena plötsligt,» återtog han, »en
manlig gestalt skymta fram mellan klipporna och
försvinna för att snart nog dyka upp ännu närmare,
och medan ögonen vidgades för att infånga bilden,
klappade hjärtat som ville det sprängas.
’Han har kommit igen och gissat sig till hvar
jag är att finna,’ jublade hon.
Men när gestalten vek om nästa klipputsprång
såg hon på den höga, kraftfulla resningen att det
var Yngve Vougbt som närmade sig, och förstod
att han spionerat och följt efter henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
