Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag är inte ömtålig,» svarade hon, »och
arbets-hjulet kan väl inte stanna för litet oväder.
Butikerna äro öppna, såg jag, och kontorspersonalen på
sin plats lite hvar stans, tänker jag.»
Hon stod framför honom med vattenpärlor i
hår och ögonbryn, och han var färdig kyssa bort
dem då hustruns varnande ord runno honom i hågen.
»Hur är det med fötterna? Genomvåta, är jag
rädd?»
»Ingenting att tala om. Jag längtar att komma
till skrifbordet och se om vi tänkt oss afgörandet
något så när lika?»
»Men de små händerna kunna inte hålla i
pennan,» sade han och tog dem mellan sina.
»Jag har gått mig brännande het,» svarade hon
och ryckte dera till sig.
»Fröken måste i alla händelser sätta sig
framför elden — i den här bekväma stolen.»
»En liten stund då, så att jag får andas ut.
Sådana härliga rosor,» utropade hon och sprang bort
till skrifbordet.
»Ja, äro de inte? Jag tömde så godt som hela
butiken. De behöfdes som kontrastverkan, och för
att komma fröken att glömma köld och rusk, tyckte
jag»
Hon ställde sig vid fönstret, men såg ingenting
annat än stora af snökristaller täckta glasrutor,
utanför hvilka stormen for fram i ohejdadt raseri.
»Det är ändå skönare här inne än vanligt,» sade
hon och satte sig framför spiseln.
5. — Fågel Fenix.
65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
