Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lifsförakt tände sitt eget bål, men uppstod ur askan
i föryngrad gestalt, redo att återupptaga lifskampen.
Hvarför just den myten föll henne på läpparna
visste hon inte, men medan hon berättade växte
dolda krafter upp inom henne. Och när hon läst
aftonbönen med de små, somnade de
ögonblickligen pied hufvudena fulla af sagans mystik och af
nästa dags lyckomöjligheter.
Men Helena gick ut på den öppna verandan,
där kaprifoliedoften slog emot henne och vidare
nedför trappan genom grinden utåt gångstigen, som
förde till skogsplatån på byggnadens andra sida.
Här ställde hon sig längst ute pä klippbranten,
nedanför hvilken bäcken brusade fram på sin väg utåt
falten och hafsviken och ett ögonblick kom det för
henne hur lätt det skulle vara att störta sig utför
och försvinna i dess bullrande lopp.
Harugglan lät ännu höra sig. Öfver skogsåsen
steg månen upp, stor och röd. På hösthimlen trädde
stjärnorna fram i glittrande glans, och därunder lågo
skog och mark insvepta i mörker och tystnad.
Utmed stränderna var vattnet svart, men längre ut,
där solnedgångens dröjande skimmer återspeglade
sig, glänsande mattgult...»
Sixten, som dragit sig allt närmare skrifbordet,
stod tätt bakom Inga, men hon märkte det ej,
»... Helena kastade sig ner på klipphällen med
ansiktet mot den svala mossan.
»Paul, Paul,» kved hon i namnlös smärta. I
detsamma erinrade hon sig hvad han sagt henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
