Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kanske lyckligare — utan raig. Oktavia är en öm
mor och har ingen annan lifsuppgift än att vara det
— då jag däremot...? Att vara maka och mor
bör vara allt för en kvinna.»
»Så lät du inte Helena tänka.»
»Jag lät henne handla efter hennes natur, det
är alltsammans, liksom jag måste handla efter min.
Och älskade du mig, resonnerade du mindre, och
frågade mera efter mitt bästa.»
»Hvad annat tänker jag väl på?» svarade hon
och ryckte till af smärta.
Nere på Strandvägen blandades fotgängarnas
tramp med spårvagnarnas buller och det dämpade
ljudet af på gummiskodda hjul framrullande
eki-pager, och Sixten lyssnade begärligt till storstadens
febrila, bultande pulsslag, som voro i släkt med
hans egen nervösa hjärtverksamhet.
»Hvarför då göra så många invändningar,»
utbrast han. »Är inte lyckan det vi alla innerst åtrå,
och öfvergår inte kärlekslyckan all annan?»
Hon tog hans högra hand och förde den till
sina läppar.
»Hvad jag älskar dina händer, Sixten.»
»Skrifvarehänder, som ännu aldrig tagit i af
alla krafter, men skälfva — liksom min hela varelse
— af längtan att få göra det.»
Hans blickar irrade kring rummet och stannade
vid Emerentia Grapes bild.
»Är det inte som trädde hon fram ur ramen,
lifslefvande och lade sitt ord i vågskålen? Se dit!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
