Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svartnade för ögonen och kändes som skulle hon
kväfvas.
»Kvarnstenen, kvarnstenen,» mumlade hon och
slet upp kappan.
Hur länge hon fördröjt sig, lutad mot väggen,
visste hon inte. Men på en gång blef det bländande
ljust omkring henne och då vaknade hon upp till
medvetande om att det elektriska ljuset tändes och
af att någon kom uppför trappan, som det var henne
omöjligt att undvika.
Hon såg sig om efter en vrå att krypa in i,
men det fanns ingen.
Frasan det af vidlyftiga, släpande sidenkjolar
kom allt närmare, parfymdoften blef allt starkare,
och inom ett ögonblick stod hon ansikte mot
ansikte med den människa hon minst af allt ville
möta.
Starkt echaufferad, med af vin och välplägnad
simmiga ögon och med det själf belåtenhetens leende
på läpparna minnet af en festlighet — vid hvilken
man tycker sig ha spelat en roll — efterlämnar,
trädde Oktavia Grape henne till mötes.
Hastigt och träffsäkert som aluminiumljuset
låter bilden framträda på plåten, afspeglade sig
själsrörelsen i de båda kvinnornas ögon.
I hustruns ett hånfullt, skadegladt, mördande
förakt. I flickans en vrede, som tvang henne att
bita sig i läpparna för att inte skrika ut de ord
som ville, men inte fingo komma fram... Ty hvad
hade hon rättighet att säga? Hvad fanns att säga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
