Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Finns något härligare än blommor? Och bör
man inte bli god af att ha dem omkring sig?
På ett särskildt botd stod en blomsterkorg
värdig en drottning. Bredvid lågo praktfulla buketter.
Allt åt henne.
Butikfröken förevisade och berömde, som hade
hon skapat alltsammans. Hennes sätt var helt
nedlåtande och hon lät mig förstå, att buketten hon
höll på att ordna var ämnad åt mig.
»Hur neka att taga emot,» frågade jag mig i
bitter ånger öfver att ha hörsammat kallelsen.
Dörren till gatan knarrade pä sina gångjärn,
och det behöfdes bara en half blick för att förvissa
mig om att det var han som kom. Jag var
lyckligtvis innanför disken, och det var ett ögonblicks
verk att störta in i planteringsrummet, som doldes
af ett draperi.
Att jag hade så pass sinnesnärvaro förvånar
mig.
»Jag ville se blommorna ännu en gång och göra
några små ändringar,» sade han.
Hans röst — hans kära sommarljusa röst —
sjunger ännu i mina öron. Och jag gråter.
Det var en värme, en sammanträngd doft af
blommor och fuktig mylla i det lilla rummet, som
gjorde mig så yr, att jag måste hålla fast i
dörrposten för att inte falla.
Trädgårdseleven, som höll på att plantera, och
bukettbinderskorna, som sysslade med blommorna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
