Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ja. Det lyckas — och lyckas inte. Men är
ett sista försök. I hvarje båt finnes åror, segel,
knallsignaler, raketer, vatten och bröd för några
dagar, öspytsar och annat nödvändigt. Mycket beror
på uthållighet och mod, mera på vind och
strömsättning.»
Han lutade sig mot en af båtarna och hans
kraftiga gestalt, nobla väsen och värdiga hållning
ingåfvo henne den tanken att det var godt människor
funnos, som voro hufvudet högre än andra och värda
att se upp till.
»Gud hjälpe mig den stund de behöfvas,»
mumlade han, förde handen till mössan och återvände
till sin post.
Stormen bade bedarrat, men kölden höll i sig.
På mellandäck hade en del passagerare krupit upp
ur fartygets innandöme för att hämta luft och deras
bleka, förpinade ansikten berättade tydligt nog att
de varit sjösjukans offer.
Medan männen gingo af och an i slapp
liknöjdhet eller samspråkade med dämpad röst, lågo
de af resans vedervärdigheter utpinade kvinnorna i
mindre ringar på bara däcket, med hvarandras
kroppar som hufvudkudde. Och innerst i ringen — i
skydd af dessa kroppar — lågo småbarnen liksom
i en enda hög.
Inga stod lutad mot den barriär, som skiljer
midskepps.— lyxens och vällefnadens hemvist — från
främre mellandäck, då Tore äntrade trappan strax
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
