Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den vackra, liffulla dansen med sina många
turer, som fordrar så mycken smidighet och grace,
fångade Ingas uppmärksamhet. Men Tore, som
stod bredvid henne, hade sina tankar på annat håll,
och när hon såg upp i hans allvarstunga ansikte,
glömde hon det närvarande för framtidens hopplösa
dunkel.
»Ogillar ni dans?» frågade hon.
»Hvarför skulle jag det? Men i afton plågar
den mig. Låt oss göra ett slag i lovart!»
Om styrbord rufvade ogenomträngligt mörker.
Men uppe i förmasten glimmade en lanterna och
pä vågkammarna närmast ångaren, liksom i dess
kölvatten, gnistrade fosforslågor.
»Underbart som en drömsyn» borde det väl
vara att se värt festsmyckade fartyg glida fram öfver
den ödsliga vattenytan,» sade Inga tankfullt.
»Hafvet har sett mera af människors litenhet
och människors jämmer, än ord räcka till att
be-skrifva. Men det tiger med hvad det vet och är
sig själft nog,» svarade han dystert.
Kaptenen och förste maskinisten skyndade förbi
under ifrigt samspråk. Men de talade tyska och
Inga förstod ej de hastigt framkastade orden.
Orkestern klämde i med lrrlichter Galopp och
de dansande paren hvirflade om hvarandra liksom i
kamp om rummet.
Ingen visste hvem som gifvit tecknet. Men
musiken afstannade tvärt och balen afblåstes.
Ännu en stund hördes dämpadt skratt och prat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
