Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En af de första dagarne i maj stod, som ämnadt
var, hennes bröllop.
Hon vigdes efter egen önskan i musiksalongen,
der han första gången tilltalat henne och der hon
från sin vrå lärt sig älska honom, innan han ens
tänkte på att hon fans.
Blott få gäster, mest konstnärer, voro vittne till
den högtidliga ceremonien och sågo brudens bleka
an-sigte, på hvilket sinnesrörelse och lycka afspeglade sig.
Dä hon knäföll på det mattbelagda goifvet ocn
den hvita, spetskantade sidenklädningen bredde sig
som en sky kring den smärta gestalten, visade
hennes fasta, lugna hållning, att hon ej kände ett
ögonblicks fruktan för hvaa framtiden kunde bära i sitt
sköte. Han deremot var märkbart upprörd och
darrade då han satte ringen på hennes finger.
Hvarken brodern eller Regina var närvarande.
När hennes bref icke gjorde verkan, iakttog Regina
en iskall tystnad, och genom föreställningar och
tröttande förnuftsskäl öfvertalade eller nästan tvang hon
sin man att stanna hemma.
Ett bref från brodern, enkelt och sant i sin
trofasta kärleksfullhet, ansåg Erika som sin dyrbaraste
bröllopsgåfva, och hon bar det under skärpet hela
denna dag, då hon tyckte sig vandra liksom i en dröm
mot ett sällt förlofvadt land.
Han hade äfven sändt henne ett skrin,
innehållande en ring och några rullar guld. »Till min kära
lilla syster att användas i glädje eller sorg — men
Gud bevare henne för sorgen!» skref han på den
pappersremsa, med hvilken penningarne voro omlindade.
Hon satte ringen på sitt fitiger och lät juvelerna
deri blixtra mot ljuset — på guldet tänkte hon ej
länge. Walter hade fått tj en stledighet några veckor
före spelterminens slut, och i maj, denna årets
härligaste månad, reste hon med honom till Italien,
konstens förlofvade land, der de skulle tillbringa sin
smekmånad i en villa vid Adriatiska hafvet.
Hon hade drömt om lycka, drömt ljufvare,
rikare drömmar, än de flesta unga flickor pläga, och dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
