Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Du hörde ju, att mamwa säger så, och hon vet
mer än både du och jag», återtog Erika, som kunde
fördraga allt för egen del, men aldrig tålde, att
nå-g0n 1 1 1 1 J 1 1 -11 "
att hon fann deras hem för dyrbart inredt, liksom
Erikas toaletter och deras lefnadssätt i allmänhet
kostsammare, än de hade råd till. Deri hade hon
visserligen rätt, men det sårade Erika djupt att
höra det.
Hennes far hade månatligen gifvit henne en
ganska stor summa, som hon eet att använda efter
godt-finnande, och med den till hjelp hade hennes
hushållskonto, som hon samvetsgrant förde, gått väl i
hop. Att hennes man på nytt satt sig i skuld anade
hon ej, och hennes far nade vid deras giftermål betalat
alla hans fordringsegare.
Oafsedt sorgen efter fadern, var detta en lycklig
tid för Erika; ty hennes bror kom, så ofta han hade
en ledig stund, till hennes hem, eller ock träffades
de hos modern, hvilket dock ej var hälften så roligt,
då Regina oftast var närvarande och de i hennes
sällskap liksom blygdes att visa den tillgifvenhet, de
kände för hvar andra.
Ett lugnt och godt, men något kyligt
förhållande rådde mellan Regina och hennes man. Han
rättade sig i allmänhet efter hennes vilja, men nu, upptagen
som hon var af sin gosse, lät hon honom komma och
gå utan frågor eller invändningar.
Mellan Arvid Miinther och Edmund Walter var
kanske minnet af den forna vänskapen ett starkare
band än den känsla, de nu egnade hvarandra; ty når
got främmande hade liksom smugit sig emellan dem,
$kilda som de lefvat och olika som deras kall och
.lefbadsåsigter voro; men kärleken till Erika var
nå-gøt för båda gemensamt.
Brodern, som såg systern under gynsamma
för-’l^llanden, hade ingen anledning att ej tro henne
loilkomligt lycklig, och dock studerade han
misstänk-iamt hennes ord och sätt, liksom fruktade han, att ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
